<
>

Att stå vid sidan av Alexander Lundh

Hur är det att stå vid sidan av en förare.. att se ett lopp, nervositeten. Läs vad Hanna From säger om livet med en roadracing-förare.

Du har funnits vid Alexanders sida under många år, är roadracing ett gemensamt intresse?

Som 8-åring var jag på min första roadracingtävling och efter det följde jag med min bror (Freddy Papunen) på alla tävlingar fram tills att jag träffade Alex 2007 på Mantorp Park. Jag kommer ihåg att min bror sa något på skoj att jag ”inte skulle hänga med en konkurrent”, men det ska man inte säga till en 16-åring som vill göra revolt. Så absolut är intresset gemensamt, vi hade aldrig träffats om det inte vore för roadracingen.

www.hangar18.se

Hur mycket behöver du finnas vid hans sida under en race-helg? Kommer han tex in frustrerad efter ett pass då han inte får till körningen, pratar med dig och sen kan han arbeta vidare?

Kommer han in frustrerad och pratar? Han pratar, skriker och hetsar mellan varven… Alex är den lugnaste människan på planeten, tills det blir prat om tävling. Han ska till varje pris vinna i allt och vill alltid bli bättre. Det gäller inte bara inom roadracing, det tävlas i skidor, löpning, rullskidor, cross, och enduro. Detta är inte något negativt utan han ger aldrig upp och utan hans vinnarskalle hade han inte kommit så långt i karriären. Jag kan inte hjälpa honom med det mekaniska på hojen, men jag tror han uppskattar och vill att jag finns där för mentalt stöd och lugn.

Kan du se på hans körning om han trivs eller inte på hojen?

Ja, det är ganska tydligt.

Hur var det under den tiden då Alex körde i Moto2-VM samt WSBK? Följde du med till alla race?

Jag var med i princip alla race och jobbade i teamen med media och planerade in event.

Tiden i WSBK var spännande och nervöst för alla, speciellt när vi hade vårt egna team. Vill påstå att ha ett eget team var det roligaste vi gjort genom alla år, vi visste och kunde bestämma själva vad vi skulle lägga sponsorpengar på. Vi i teamet var som en familj och litade på varandra till 100%. Den säsongen gick Alex körning som bäst och pressen på att ”köra snabbare” syntes inte till. Har man kul och mår bra, speglas det på körningen och det var fantastisk att se Alex tävla då.

Men som mångas drömmar vill man komma till GP-depån och när Alex signade för Tyskateamet MZ i Moto2 var vi alla i extas. Jag har svårt att sätta ord på hela den cirkus vi var med om den säsongen. Det var såklart jättehäftigt att vistas i GP-depån och skillnaden på WSBK och GP är markant. Jag kan bara tala för mig, men jag önskar att Alex aldrig skrivit på det avtalet. Det är svårt att vara med och se hur någon som lever och andas roadracing sakta bryts ner. Alex valde halvt in i säsongen att bryta kontaktat med MZ och lägga sin hjälm på hyllan.

Petter Reuterholt, motofoto.se

Vad upplevelse du är största skillnaden mellan racehelgerna i VM kontra SM?

Pengar och politik, tyvärr kommer man inte lång i VM utan ett överflöd med pengar och rätt kontakter.

Har du varit orolig någon gång?

Vi hade ett filmteam och kundevent 2012 på Assen. Det racet blev Alex påkörd och en förare körde över hans huvud. Det är enda gången jag varit orolig för hans liv…

Vem är mest nervös innan start, du eller Alex?

Helt klart jag! Tror jag bär på bådas nervositet, har sett Alex nervös ett fåtal gånger i sin karriär och då för att något hänt så han inte kan komma till start.

undefined

Vilket är ditt 1: bästa minne från roadracing? 2: sämsta minne från roadracing?

Börjar med det sämsta minnet, så vi avslutar på topp!

Sämsta minnet: Sista tävlingshelgen i Moto2, då blev det svart på vitt att Alex la ner sin karriär.

Bästa minnet: WSS, 2012 på Silverstone. Alex körde för team Bogdanka PTR Honda och tog en 3e plats på kvalet. Sen hela säsongen WSBK för Team Pedercini med galna och glada italienare.

Kör du själv hoj?

Jag överlämnar det till dem som kan ????

Jag var inte var mega imponerad när Alex skulle ”testa för skojs skull” och köra ett race i Falkenberg 2017. Inte heller när han kom hem och berättade att ”någon Martin” ville att han skulle köra nästa säsong i SM och jag tänkte… vem är det och nej, nej! Men jag vill passa på och tacka hela teamet YTS - Yamaha, alla fantastiska människor i depån, men framförallt Martin Romanowski för att jag åter får sitta i boxen och vänta på att Alex ska komma in och ha den blicken han en gång hade, ni har tänt en låga som slocknat!

Text: Dan Chardon

Foto: Motofoto & Hangar18

Roadracing logo
roadracingSE
9 februari 2020 kl. 21:48

RoadracingSE på Instagram